Craig David – Trust me

juli 12, 2012

Trots att jag med denna skiva hör Craig David för första gången någonsin känns det kusligt mycket som att jag lyssnat på honom en hel massa redan. Efter en del lyssnade på skivan kom jag fram till att det nog inte var honom jag lyssnat på utan mer stilen av musik som kändes bekant. Att Craig Davids röst dessutom är bra men inte allt för egen blev resultatet att jag som sagt var kände igen musiken. Efter att ha kommit tillrätta med detta slog det mig att jag skulle skriva om skivan och inte om vem som David låter som och inte så det ska jag göra nu.

Jag är ärligt talat inget fan av R&B-genren. Just denna skiva känns mer som pop än typisk R&B vilket jag tror är positivt för den. Själv gillar jag några av låtarna mer än andra av dem. I gengäld anser jag att de flesta av låtarna är ytterst medelmåttliga och vissa känns rejält misslyckade. De låtar som är mest popaktiga är de som går hem bäst hos mig ska jag givetvis erkänna, men jag ser mig trots det kompetent nog att skriva om skivan.

Temat på låtarna skivan består av är till stor del kärlek. Direkt djupa tycker jag inte att de ska kallas, utan snarare eftertänksamma och känsloladdade. Texterna finns i det medföljande texthäftet så den som vill sjunga med eller läsa texterna har det bra på den punkten. För att tala vidare om texterna kan jag säga att flera av dem känns repetitiva och mindre intressanta, men alla tycker ju att olika saker är spännande eller inte så det är en smaksak. Vidare känns produktion och ljudteknik bra och drar upp betyget något snäpp.

Tyvärr tilltalar inte skivan mig. Någon låt är bra, men inte mer. Det är i sin tur inget som oroar mig, men att resten av låtarna är intetsägande alternativt dåliga är däremot något jag bryr mig om. Provlyssna gärna innan köp för det är ingen skiva som på något sätt är given i något CD:ställ.

Inga kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA
Change the CAPTCHA codeSpeak the CAPTCHA code