Tifuos – Heartbreak and Other Things

juli 17, 2012

Det var ganska många månader sedan jag fick skivan ”Heartbreak and Other Things” att recensera och nu äntligen är det dags. Att det tagit tid beror på en hel massa, byte av system för sajten, ”vanligt” arbete, barnen etc, men huvudsakliga anledningen var denna – jag hade lite svårt att ta musiken till mig och i de fall det känns så brukar det bästa för mig vara att lyssna, lägga bort och sedan återvända.

Jag har återvänt och vill till att börja med berätta mer om gruppen med namnet jag ofta stavar fel till, Tifuos! Bandet är från Jönköping och spelar in sin musik själva direkt i studion för att fånga och återge känslan de har då de spelar. Skivan är bandets fjärde (2 album, 1 EP och 1 singel) och låtarna är elva till antalet. Den som vill läsa mer om gruppen kan göra ett besök på deras hemsidan vilken återfinns via länk under själva recensionen. (Där även länkar till Spotify och Bandcamp kommer att finnas)

Så, till det viktiga – musiken. Lite ojämn och lite med en hel del nybörjarkänsla. Nu menar jag inte nybörjare som ”ovana” musiker utan mer nybörjare på själva mixningen och studiobiten. Detta behöver inte vara någonting negativt men då vissa bitar känns bättre och vissa sämre känns det lite synd med just denna ”svajighet” och ojämna prestation. (Nu menar jag främst ljudteknisk mixning där sången främst skulle behöva stämas av lite och justeras volymmässigt.) Annars känns låtarna samlade och de har absolut en röd tråd genom sitt sound.

Bland inspirationskällorna till skivan nämner bandet Neil Young, Ryan Adams, Bob Dylan och Bright Eyes. Personligen finner jag att musiken förutom dessa känns lite lite som de stora Australienska banden Midnight Oil och Ghostwriters vilka jag lyssnat en hel del på genom åren. (Även om de sistnämnda kan vara något svårfunna då och då) Hur som helst, vilka som inspirerat vem är inte det viktiga utan det jag känner är viktigt är att påpeka att gruppen står fint på egna ben – musiken är unik och bra i sig själv.

Så, vad tycker jag då om skivan. Jag tycker bra om skivan även om spåren kan kännas något för lika, men det är en svår balansgång för skulle de varit för spretiga hade jag inte gillat det heller. Förresten, ”inte gillat det heller” låter verkligen som att jag inte gillar musiken och det gör jag. Svårigheten just nu känner jag helt ärligt och uppriktigt är att jag gillar skivan men inte riktigt kan sätta fingret på vad jag gillar och det ogillar jag. Jag tycker om den lite ”naiva” mixningen och jag tycker väldigt mycket om filosofin bakom denna! Musiken är på intet sätt naiv och det gillar jag också. Som sagt var kan låtarna kännas lite enformiga men det är väl det jag har något att säga någonting negativt om.

Mitt betyg blir kan tyckas lågt och det beror på att jag trots att jag gillar och uppskattar skivan inte spontanlyssnar på den. Jag vill ändå påpeka att jag som sagt var uppskattar musiken och sannolikt kommer gruppen att växa med tiden och då är jag gärna tillbaka och lyssnar och skriver fler rader med reflektioner och åsikter!

De som känner mig vet att jag uppskattar Bob Dylan och en låt som känns lite ”Dylan 2000” om det nu funnes en sådan genre är låten ”Primetime”. I övrigt kan jag absolut slå ett slag för Tifuos och deras skiva. Om sanningen ska fram gillar jag ju gitarr och munspel och ja det får man mycket av här.

[box]Bandets blogg

Facebook

Spotify  (Kräver Spotify)

Bandcamp (Lyssna på grupens musik samt köp musiken online) [/box]

 

Inga kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA
Change the CAPTCHA codeSpeak the CAPTCHA code