Toy Soldiers – Martika
Skivrecesnioner / mars 14, 2013

Denna härliga låt släpptes 1988 på LP och ett år senare som singel och har legat på topplistor i såväl USA, Kanada, Sverige med flera länder. Om jag ska beskriva låten så har den rätt mycket gemensamt med material från Roxette, inget dåligt betyg med andra ord. Som jag skrev ovan är låten från 1988 och har ett grymt 80-talssound som jag inte kan få för mycket av! Roxette fem år innan eras debut med andra ord är en mer rättvis breskrivning – eller för att vara ännu rättvisare bör jag väl säga att Roxette hämtat inspiration från Martika med flera. Jag har redan avslöjat att jag gillar låten, men vad förutom soundet gillar jag med den? Tja, ärligt talat har jag svårt att inte gilla rösterna i såväl refräng som vers – tonerna tas som de ska helt klart. Även instrumentvalen känns väl avvägda med som jag skrev härligt 80-talsljud men utan att bli Final-countdown-fanfar-aktigt. kan jag rekommendera denna låt då? Ja, garanterat – den är lika självklar som Abba på schlagerfesten eller sillen om midsommaren om än inte lika känd. Låten finns på Spotify som har du detta tycker jag att du gör dig själv en tjänst och…

The Crestfallen – The Crestfallen
Skivrecesnioner / juli 30, 2012

Det allra bästa med att recensera saker, oavsett om det gäller film, böcker, spel eller som nu musik tycker jag är allt nytt som jag annars aldrig skulle lagt vantarna på. Visst, ibland har jag tvingat mig igenom tegelstenar till böcker bara för att inse att samtliga 600 sidor var lika tråkiga som de första 50, men väldigt ofta upptäcker jag nya filmer att se om och om igen eller som nu – en hel genre att lyssna på. Jag skulle säkert ljuga om jag sa att jag innan jag lyssnade på ”The Crestfallen” inte hade lyssnat på Metalcore. En grupp jag lyssnade på en del som yngre var en finsk grupp som hette ”Riff Raff”, men de var nog mer åt heavymetal-hållet. Deras skiva har jag dessutom bara på vinyl och magasinerad så just nu kan den saken inte kontrolleras vidare. I vilket fall, metalcore har jag fått berättat för mig finns det viktiga skillnader mot just ”metal” och skillnaderna är dessa: Dels ska man när det gäller metalcore förutom skrik även höra rensång och sedan att det vävs in pauser ”breakdowns” under låtarna där gitarrer och bas ligger kvar på en mörk ton under själva breakdownet. Bandet beskriver…

Shanghai, I full frihet

Betyget och det lilla ”editors choice”-märket skvallrar om att detta är en bra skiva, men hur bra och varför det är vad denna recension främst kommer att handla om. Tyvärr är ”I full frihet” en skiva som är svår att få tag på då den inte släppts på CD utan endast på vinyl. Jag har lyckligtvis ett exemplar och trots att skivorna jag har i min ägo är många är detta sannolikt favoriten framför alla! Låtarna är några av de bästa som gjorts och soundet något av det härligaste som pressats. Något jag speciellt gillar är det något naiva uttalet i många av låtarna, det skapar verkligen stämning och något eget. Trallvänliga är nog samtliga låtar, eller tja de är mer än trallvänliga då de rent av är mycket sjunvänliga i alla fall av mig! Jag brukar räkna upp mina favoriter men nu talar vi inte om någon chokladask med sorter som är goda, okej och oätliga utan detta är som sagt var min favoritskiva – alla låtar är hur bra som helst! Ändå, en liten genomgång av vissa låtar är inte fel. En låt som de flesta nog känner igen är Satellit – en cover på Ted Gärdestads melodifestivalbidrag…

Tifuos – Heartbreak and Other Things
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 17, 2012

Det var ganska många månader sedan jag fick skivan ”Heartbreak and Other Things” att recensera och nu äntligen är det dags. Att det tagit tid beror på en hel massa, byte av system för sajten, ”vanligt” arbete, barnen etc, men huvudsakliga anledningen var denna – jag hade lite svårt att ta musiken till mig och i de fall det känns så brukar det bästa för mig vara att lyssna, lägga bort och sedan återvända. Jag har återvänt och vill till att börja med berätta mer om gruppen med namnet jag ofta stavar fel till, Tifuos! Bandet är från Jönköping och spelar in sin musik själva direkt i studion för att fånga och återge känslan de har då de spelar. Skivan är bandets fjärde (2 album, 1 EP och 1 singel) och låtarna är elva till antalet. Den som vill läsa mer om gruppen kan göra ett besök på deras hemsidan vilken återfinns via länk under själva recensionen. (Där även länkar till Spotify och Bandcamp kommer att finnas) Så, till det viktiga – musiken. Lite ojämn och lite med en hel del nybörjarkänsla. Nu menar jag inte nybörjare som ”ovana” musiker utan mer nybörjare på själva mixningen och studiobiten. Detta behöver…

Maritza Horn – Jämmer och Elände
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Det var en hemsnickrad video från Youtube om ”Lasarettsvisan” som fick mina ögon att öppnas och mina öron att be om mer av Martitza Horn. Snabbt hittade jag skivan ”Jämmer och elände” på vilken Lasarettsvisan med flera låtar fanns representerade. Jag har lyssnat, njutit och nu slutligen kommit mig för att recensera skivan. ”Jämmer och elände” är verkligen en perfekt titel på denna skiva för det täcker nämligen upp precis det skillingtrycken handlar om. Det är ond bråd död och sjukdom om vartannat och endast ett är säkert – den som handlar fel får plikta med sitt liv. Sorglig och stark är såväl musik som text till samtliga låtar. Jag tycker bättre om vissa av låtarna, ”Lejonbruden”, ”Lasarettsvisan”, ”Drinkarflickans död ”  och ’Efter balen” tillhör mina absoluta favoriter och dessa lyssnar jag ofta och mycket på. De andra låtarna är även de bra, men då det är så lätt att välja låt med dagens teknik så väljer jag de jag gillar bäst förstås. Instrumentvalen känns riktigt vassa, jag gillar personligen den ensamma gitarren och det finns det massor av på skivan. Även då det inte bara är gitarrspel som bjuds känns instrumenten välvalda och välfungerande. På det stora hela en…

Piglets Big Movie
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

När jag var yngre trivdes jag bra i soffan tittandes på Nalle Puh. Tiderna har förändrats, mycket har glömts, men liksom mången kärlek lever känslorna för Nalle Puh kvar. Detta är en recension på den skiva som innehåller musiken från filmen som handlar en hel del om Nalle Puh, men mest av allt om lilla grisen Nasse. Spåren är arton till antalet och bakom dessa står artister såsom Carl Johnson och Carly Simon vilka som vanligt levererar funktionsmässigt fina låtar. Framträdande är att musiken fungerar på ett såväl berättarmässigt som musikaliskt plan. Melodiska och roliga spår blandas upp med allvarliga och klassiska toner och det ger skivan djup. Kvalitetsmässigt finns ingenting att klaga på. Det handlar om hur bra utrustning man har att spela upp skivan på snarare än klippning och knastriga masterskivor. Nej, som vanligt vet Disney vad de gör och släpper inte ut en undermålig produkt, speciellt inte med så pass respekterade figurer som Nalle Puh med vänner. Jag gillar många av spåren men har givetvis personliga favoriter. Spåren jag gillar bäst är ”Mothers intuition”, ”With a few good friends” samt ”The more I look inside”. Dessa låtar är samtliga olika till stilen och fungerar perfekt att lyssna…

Damien Rice – Live from the union chapel
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Att skriva är det bästa jag vet och att skriva recensioner är enormt givande. En sak som är speciellt roligt med att skriva recensioner är bland annat att få lyssna på en massa ny musik i alla fall jag annars skulle gått förbi i skivaffären. Denna gång har jag lyssnat på ett album av det blygsammare slaget – ett liggande endast i den enklaste sortens pappfodral – Live from the union chapel med Damien Rice. Vid första anblicken trodde jag att Live from the union chapel var en singel på grund av fodralet. Efter att ha tittat på låtlistan insåg jag dock snabbt att så inte var fallet och i och med det blev jag nyfiken på skivan. Efter att ha lyssnat igenom skivan stod en sak klar – jag måste fixa ett bättre fodral åt skivan – den om någon förtjänar det! Låtarna är mycket välproducerande och sånginsatserna är mycket goda. För att vara en liveplatta är ljudet också förvånansvärt välfungerande och skönt. Det jag gillar bäst med skivan är det härliga gitarrsoundet i kombination med röstbegåvningarn som samarbetar på toppnivå. Låtarna lyckas även vara varierande på sitt tema vilket är en styrka i sig och ännu en anledning…

Craig David – Trust me
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Trots att jag med denna skiva hör Craig David för första gången någonsin känns det kusligt mycket som att jag lyssnat på honom en hel massa redan. Efter en del lyssnade på skivan kom jag fram till att det nog inte var honom jag lyssnat på utan mer stilen av musik som kändes bekant. Att Craig Davids röst dessutom är bra men inte allt för egen blev resultatet att jag som sagt var kände igen musiken. Efter att ha kommit tillrätta med detta slog det mig att jag skulle skriva om skivan och inte om vem som David låter som och inte så det ska jag göra nu. Jag är ärligt talat inget fan av R&B-genren. Just denna skiva känns mer som pop än typisk R&B vilket jag tror är positivt för den. Själv gillar jag några av låtarna mer än andra av dem. I gengäld anser jag att de flesta av låtarna är ytterst medelmåttliga och vissa känns rejält misslyckade. De låtar som är mest popaktiga är de som går hem bäst hos mig ska jag givetvis erkänna, men jag ser mig trots det kompetent nog att skriva om skivan. Temat på låtarna skivan består av är till stor…

Manu Chau – La radiolina
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Jag har köpt och fått ett mycket stort antal skivor genom årens lopp. Vissa av dessa, inte många, men några stycken har stått ut designmässigt. Ibland har detta varit till skivans fördel och ibland till dess nackdel. En skiva som verkligen står ut är Manu Chaus ”La Radiolina” med sina skarpa färger och lite barnsliga stil. Genast då jag fått skivan var jag tvungen att lyssna på den för den liksom bad om det. Nu har jag lyssnat massor på skivan och anser mig mogen att tycka till om den. Länge har jag letat efter ett ord som kan beskriva musiken Manu Chau gör. Tyvärr har jag inte funnit något som varit helt rättvist. Ord som ”udda”, ”färgglatt”, ”obegripligt”, ”enformigt” och ”glatt” är alla ord som skulle fungera, men jag tycker inte att de representerar musiken tillräckligt bra. Annorlunda är det garanterat. I alla fall om man jämför med det mesta jag tidigare lyssnat på. Hur som helst är musiken sprallig med mycket gitarr och enformiga texter. Tyvärr kan jag inte språket, men det gör dessbättre inte musiken sämre. Tråkigt är det att jag inte kan säga så mycket om texterna, mer än att de verkar vara ganska enformiga och…

Mikael Wiehe & Ebba Forsberg – Dylan på svenska
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Något mycket lustigt hände för en tid sedan. Det hela började med att jag skev en nonsenspost i min blogg om Mikael Wiehe och en felskrivning. Dagen efter ramlade ett kuvert ner i brevlådan med ”Dylan på svenska” av ovan nämda artist samt Ebba Forsberg. Redan då tänkte jag omnämna sammanträffandet, men det blev inte av. Istället har jag ägnat min tid åt att lyssna på skivan. Första gången då jag lyssnade på ”Dylan på svenska” fann jag den inte särskilt intressant. Nej, tvärt om hamnade kände jag mig snarast sömnig och besviken över dansbandskänslan som lös igenom allt för ofta. Nu någon vecka senare har jag blivit van eller kanske härdad och tycker att musiken är riktigt bra. Visst är några av låtarna fortfarande sega som julkolan jag stod och kokade i år, men det kan väl också ses som charmigt antar jag. De låtar jag bäst gillar är ”Spanska stövlar”, ”När mitt mästerverk blir klart” samt ”Utan tvekan min Marie”. De är alla tre ganska olika till stilen, men i ”spanska stövlar” är det texten som lockar, i mästerverket är det kombinationen och i utan tvekan.. är det melodin som gillas. Ett påpekande jag vill göra i och…