Targus Bluetooth Keyboard for iPad

Tangentbordet från Targus känns fullstort och mycket likt Apples dito. Den som provat Apples tangentbord kan säkerligen känna viss besvikelse över att detta är i plast istället för aluminium och så känns inte anslaget i tangenterna riktigt lika följsamt heller. Vad som bör tilläggas är priset där Targus ligger på nästan halva priset av Apples Bluetooth-tangentbord.

Maritza Horn – Jämmer och Elände
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Det var en hemsnickrad video från Youtube om ”Lasarettsvisan” som fick mina ögon att öppnas och mina öron att be om mer av Martitza Horn. Snabbt hittade jag skivan ”Jämmer och elände” på vilken Lasarettsvisan med flera låtar fanns representerade. Jag har lyssnat, njutit och nu slutligen kommit mig för att recensera skivan. ”Jämmer och elände” är verkligen en perfekt titel på denna skiva för det täcker nämligen upp precis det skillingtrycken handlar om. Det är ond bråd död och sjukdom om vartannat och endast ett är säkert – den som handlar fel får plikta med sitt liv. Sorglig och stark är såväl musik som text till samtliga låtar. Jag tycker bättre om vissa av låtarna, ”Lejonbruden”, ”Lasarettsvisan”, ”Drinkarflickans död ”  och ’Efter balen” tillhör mina absoluta favoriter och dessa lyssnar jag ofta och mycket på. De andra låtarna är även de bra, men då det är så lätt att välja låt med dagens teknik så väljer jag de jag gillar bäst förstås. Instrumentvalen känns riktigt vassa, jag gillar personligen den ensamma gitarren och det finns det massor av på skivan. Även då det inte bara är gitarrspel som bjuds känns instrumenten välvalda och välfungerande. På det stora hela en…

Piglets Big Movie
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

När jag var yngre trivdes jag bra i soffan tittandes på Nalle Puh. Tiderna har förändrats, mycket har glömts, men liksom mången kärlek lever känslorna för Nalle Puh kvar. Detta är en recension på den skiva som innehåller musiken från filmen som handlar en hel del om Nalle Puh, men mest av allt om lilla grisen Nasse. Spåren är arton till antalet och bakom dessa står artister såsom Carl Johnson och Carly Simon vilka som vanligt levererar funktionsmässigt fina låtar. Framträdande är att musiken fungerar på ett såväl berättarmässigt som musikaliskt plan. Melodiska och roliga spår blandas upp med allvarliga och klassiska toner och det ger skivan djup. Kvalitetsmässigt finns ingenting att klaga på. Det handlar om hur bra utrustning man har att spela upp skivan på snarare än klippning och knastriga masterskivor. Nej, som vanligt vet Disney vad de gör och släpper inte ut en undermålig produkt, speciellt inte med så pass respekterade figurer som Nalle Puh med vänner. Jag gillar många av spåren men har givetvis personliga favoriter. Spåren jag gillar bäst är ”Mothers intuition”, ”With a few good friends” samt ”The more I look inside”. Dessa låtar är samtliga olika till stilen och fungerar perfekt att lyssna…

Damien Rice – Live from the union chapel
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Att skriva är det bästa jag vet och att skriva recensioner är enormt givande. En sak som är speciellt roligt med att skriva recensioner är bland annat att få lyssna på en massa ny musik i alla fall jag annars skulle gått förbi i skivaffären. Denna gång har jag lyssnat på ett album av det blygsammare slaget – ett liggande endast i den enklaste sortens pappfodral – Live from the union chapel med Damien Rice. Vid första anblicken trodde jag att Live from the union chapel var en singel på grund av fodralet. Efter att ha tittat på låtlistan insåg jag dock snabbt att så inte var fallet och i och med det blev jag nyfiken på skivan. Efter att ha lyssnat igenom skivan stod en sak klar – jag måste fixa ett bättre fodral åt skivan – den om någon förtjänar det! Låtarna är mycket välproducerande och sånginsatserna är mycket goda. För att vara en liveplatta är ljudet också förvånansvärt välfungerande och skönt. Det jag gillar bäst med skivan är det härliga gitarrsoundet i kombination med röstbegåvningarn som samarbetar på toppnivå. Låtarna lyckas även vara varierande på sitt tema vilket är en styrka i sig och ännu en anledning…

Craig David – Trust me
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Trots att jag med denna skiva hör Craig David för första gången någonsin känns det kusligt mycket som att jag lyssnat på honom en hel massa redan. Efter en del lyssnade på skivan kom jag fram till att det nog inte var honom jag lyssnat på utan mer stilen av musik som kändes bekant. Att Craig Davids röst dessutom är bra men inte allt för egen blev resultatet att jag som sagt var kände igen musiken. Efter att ha kommit tillrätta med detta slog det mig att jag skulle skriva om skivan och inte om vem som David låter som och inte så det ska jag göra nu. Jag är ärligt talat inget fan av R&B-genren. Just denna skiva känns mer som pop än typisk R&B vilket jag tror är positivt för den. Själv gillar jag några av låtarna mer än andra av dem. I gengäld anser jag att de flesta av låtarna är ytterst medelmåttliga och vissa känns rejält misslyckade. De låtar som är mest popaktiga är de som går hem bäst hos mig ska jag givetvis erkänna, men jag ser mig trots det kompetent nog att skriva om skivan. Temat på låtarna skivan består av är till stor…

Manu Chau – La radiolina
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Jag har köpt och fått ett mycket stort antal skivor genom årens lopp. Vissa av dessa, inte många, men några stycken har stått ut designmässigt. Ibland har detta varit till skivans fördel och ibland till dess nackdel. En skiva som verkligen står ut är Manu Chaus ”La Radiolina” med sina skarpa färger och lite barnsliga stil. Genast då jag fått skivan var jag tvungen att lyssna på den för den liksom bad om det. Nu har jag lyssnat massor på skivan och anser mig mogen att tycka till om den. Länge har jag letat efter ett ord som kan beskriva musiken Manu Chau gör. Tyvärr har jag inte funnit något som varit helt rättvist. Ord som ”udda”, ”färgglatt”, ”obegripligt”, ”enformigt” och ”glatt” är alla ord som skulle fungera, men jag tycker inte att de representerar musiken tillräckligt bra. Annorlunda är det garanterat. I alla fall om man jämför med det mesta jag tidigare lyssnat på. Hur som helst är musiken sprallig med mycket gitarr och enformiga texter. Tyvärr kan jag inte språket, men det gör dessbättre inte musiken sämre. Tråkigt är det att jag inte kan säga så mycket om texterna, mer än att de verkar vara ganska enformiga och…

Mikael Wiehe & Ebba Forsberg – Dylan på svenska
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Något mycket lustigt hände för en tid sedan. Det hela började med att jag skev en nonsenspost i min blogg om Mikael Wiehe och en felskrivning. Dagen efter ramlade ett kuvert ner i brevlådan med ”Dylan på svenska” av ovan nämda artist samt Ebba Forsberg. Redan då tänkte jag omnämna sammanträffandet, men det blev inte av. Istället har jag ägnat min tid åt att lyssna på skivan. Första gången då jag lyssnade på ”Dylan på svenska” fann jag den inte särskilt intressant. Nej, tvärt om hamnade kände jag mig snarast sömnig och besviken över dansbandskänslan som lös igenom allt för ofta. Nu någon vecka senare har jag blivit van eller kanske härdad och tycker att musiken är riktigt bra. Visst är några av låtarna fortfarande sega som julkolan jag stod och kokade i år, men det kan väl också ses som charmigt antar jag. De låtar jag bäst gillar är ”Spanska stövlar”, ”När mitt mästerverk blir klart” samt ”Utan tvekan min Marie”. De är alla tre ganska olika till stilen, men i ”spanska stövlar” är det texten som lockar, i mästerverket är det kombinationen och i utan tvekan.. är det melodin som gillas. Ett påpekande jag vill göra i och…

Mats Bergmans – Jubileum
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

I 20 år har Mats Bergman sjungit och spelat för alla som uppskattat dansband. I och med att de nu varit aktiva så länge har ett samlingsalbum släppts med deras populäraste låtar samt några helt nya. Själv är jag inget fan av gruppen, men uppskattar bra musik när jag hör den och tänkte att en grupp som varit aktiv så länge nog måste vara i alla fall något kvalitativ. Håller då Mats Bergmans måttet? Nja måste jag nog tyvärr svara. Dessvärre känns gruppen väldigt varierande i kvalitet då de gör vissa låtar på ett storslaget sätt medan andra känns allt för tama och trista. Som så ofta med dansband lider många av texterna av allt för enkla rim och för enformiga texter på samma tema om och om igen. Samlingen är på hela två skivor och 30 låtar. Tio av dessa spår är helt nya låtar som inte tidigare getts ut så även den som redan har flertalet skivor med gruppen bör absolut kosta på sig jubileumsskivan. Personligen finner jag låtarna något enformiga såväl till sånginsatser som melodimässigt. ofrånkomligt är dock att låtarna överlag är välproducerade och ljudet välfungerande. Jag lyssnar inte så jättemycket på dansband, men i de fall…

Fred Claus
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Såhär på julafton tänkte jag försöka hinna med mycket mer än vad som egentligen är möjligt. Detta innefattar exempelvis att recensera en del julrelaterade prylar. Först ut är Soundtracket till filmen Fred Claus, en lite mer gammeldags julskiva med klassisk betoning. (Ej klassisk musik) På Fred Claus trängs tretton spår som alla andas gedigen jul. Artisterna är mycket varierade och spänner från Elvis Presly till Doris Day och Jackson 5. Alla låtar är välkända och väldigt lyssnarvänliga. Rätt och slätt är det en skiva som andas jul. Jag har inte sett filmen till vilket detta soundtrack är ordnat. Då jag först fick skivan i min hand var det med viss skepsis jag la den i CD-spelaren. Detta beror på att designen kändes malplacerad och som hämtad från en billig och oseriös film. Direkt då skivan gått igång blev mina misstankar bortsopade – skivan var ju bra, ja till och med utmärkt! Tyvärr tror jag dock att designen på skivans omslag kommer att skrämma bort potentiella köpare. De som sett filmen vet säkerligen vad musiken går för, men bara på omslaget tror jag som sagt var inte att skivan säljer. Den som vill ha klassiska jullåtar i fina versioner tycker jag…

Scooter – Jumping all over the world
01. Recensioner , Skivrecesnioner / juli 12, 2012

Det är inte ofta en grupp släpper två album samma år. Scooter är dock inte som de flesta andra utan lyckas i och med ”Jumping all over the world” med det konststycket. Tyvärr har jag inte lyssnat på det album som släpptes tidigare i år, men jag har självklart lyssnat på Scooter tidigare i mitt liv. Skivan inleds med ett spår som heter ”The Definition” i vilket en röst berättat vad det är att hoppa som då syftar på albumets titel. Rösten har lite drag av GlaDos från årets bästa från Valve – Portal och i bakgrunden hörs klassisk musik. Det är inte utan att jag blir både glad och lite förvånad när jag lyssnar på definitionen. För även om det inte är första gången en grupp lägger in tal innan de egentliga ljudspåren så är detta bättre genomfört än det brukar. Låtarna som sedan kommer är tio till antalet. Tolv om man kollar på skivan, men inledningen och avslutningen räknar jag bort eftersom det inte är musik. Bra det är det, men inte musik tror jag. Eller egentligen är det ju musik eftersom det finns klassiskt i bakgrunden, men det känns inte som låtar till albumet utan mer som…